Att leva med denna sorg
Min vardag är numera fylld med sorg och smärta. Jag har glömt hur det känns att inte ha ont någon stund varje dag. Det känns väldigt avlägset. Dagarna går genom att sorgen och smärtan trängs undan med hjälp av olika distraktioner såsom jobb och aktiviteter med vänner. Dock kommer man alltid till den oundvikliga punkten när ensamheten kryper en inpå, tankarna svävar iväg och sorgen kommer tillbaka. Med sorgen kommer också smärtan.
Allt känns verkligen så orättvist. Här ska jag försöka anpassa mig till ett liv med mig själv. En stor förändring för mig från hur livet såg ut förut, samtidigt som hon inte alls behöver göra samma omställning och kan istället blicka framåt tillsammans med sin nya livskamrat. Jag kan bara spekulera om deras planer framöver och jag ser framför mig hur de tillsammans letar ny lägenhet, större och i ett bättre läge. I värsta fall en villa. Det skulle jag inte klara av att veta.
Själv sitter jag här själv. Fast i ett liv med en smärta som hör till vardagen.
Vareviga dag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Det är en tröst för mig..att du går igenom samma smärta som mig..hoppas jag kan vara den trösten för dig..att inte vara ensam med den..för den är obarmhärtig..ond..elak..och hemsk...
Kram Camilla
Postat av: LL
Jag vet hur det känns!
Trackback
