Solen skiner!

Efter en trevlig fika följt av en promenad i solen med en god vän så känns det mycket bättre nu. Jag har en mycket klok och inspirerande vän. Han pratade om att leva mer i nuet och att inte värdera varje händelse så stort vilket får mig att inse att det faktiskt är ett av mina problembeteenden. Istället för att lägga en värdering i varje händelse, en värdering som kanske är mätt utifrån ett önskat resultat, bara konstatera på ett neutralt sätt. På samma sätt som feedback inte behöver vara värderande utan mer konstaterande och neutral. T.ex istället för att säga enbart:

"- Vilken fin teckning du har gjort"

Så kan man resonera kring själva teckningen utan att lägga en värderande bedömning:

"- Du har ritat en regnbåge och en sol. Intressant, visste du att för att regnbågen skall synas så behövs sol?"

Jag fastnar lätt i att värdera allt som händer och jag värderar det oftast mycket mer negativt än vad det är. När förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten så är det svårt att lägga en positiv värdering. Bättre är att inte värdera alls i de fallen. T.ex. så kunde jag hantera det som hände den här helgen annorlunda.

Det blev ingen resa till Göteborg. Det är trist.

Det betyder dock inte att ALLA planer kommer att ändras. Det betyder inte heller att INGA förväntningar kommer att överensstämma med verkligheten. Det betyder att det inte blev en resa till Göteborg utan något annat kommer hända i helgen. Det är det enda det betyder.

Tjejen på krogen dissade dig på ett inte så snyggt sätt. Det är trist.

Det betyder inte att INGEN i hela världen finner mig intressant. Det betyder inte heller att jag är den värdelösaste personen på denna jord. Det betyder bara att HON inte fann mig intressant. En person. Det är allt det betyder.

Det är inte lätt men jag måste börja tänka mer så här. Ta inte allt så seriöst. Leva mer i nuet. Det som händer är det som händer. Verkligheten förändras. Jag förändras. Det är det som är att leva. Enda gången när inget förändras och allt är statiskt är när jag ligger begraven under jord.

Men då är jag ju faktiskt död.

Ni kan hjälpa mig genom att ifrågasätta mer det jag skriver. Jag behöver bara läsa senaste inlägget för att själv inse mitt problem. SÅ, sätt hårt mot hårt. Säg till mig när jag värderar en händelse alldeles för stort. Ni behöver inte säga att jag skall se det från den ljusa sidan osv utan bara ställ mig frågan:

Och vad betyder det?

Kommentarer
Postat av: Peter

Jag ser att du kommit till en viktig insikt, kompis! Om man bara klarar av att ha den i sinnet blir det bra mycket lättare. Bra gjort!

2010-04-11 @ 22:21:40
URL: http://www.petersaventyr.blogspot.com
Postat av: JJ

Du har en klok vän. Håll fast vid honom!

Jag kan skriva en hel novell om hur många som blir dissade på krogen, hur snygga eller osnygga de än må vara, och vad bakgrunden till detta ofta kan vara, men det viktigaste är nog inte det, utan att du förstår just det du skrev idag. Att en diss inte är en diss av alla. Att hitta en match är fan inte lätt. Varför tror du annars alla dina fantastiska vänner var singlar alldeles för länge?;) Vi har alla hunnit bli dissade många gånger. Trots att vi nog är grymmast i världen. Men till slut står man där och har medvind. Njut av de stora dragen så länge och inte av detaljerna. Du vågar ju faktiskt ta kontakt. Det är helt fantastiskt, och gjorde säkert tjejen lite gladare och självsäkrare på kuppen. En diss är INTE en diss av alla!

2010-04-11 @ 22:40:50
Postat av: Stina

Jag har också blivit lämnad, och håller på att ta mig genom hela den processen. Det är oerhört tungt vissa dagar, men mycket lättare andra. Något som jag har kommit fram till är att för mig är det livsnödvändigt att vara i nuet, att ta in här och nu. För annars fastnar jag i grubblerier, varför och tänk om..

Nuet ger energi, nuet ger möjlighet att rensa huvudet och bara uppleva och vara, utan att tänka framåt eller bakåt.

2010-04-11 @ 22:59:42
URL: http://trohopp.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0