Tuffare förutsättningar

Det är verkligen som en känslomässig berg och dalbana där man hela tiden kastas mellan toppar och dalar. Från att ena stunden känna sig på topp till en liten händelse som får en att falla ned till botten igen. Samma sak gäller åt andra hållet också vilket är bra men man slits verkligen mellan ytterligheterna.

Jag försöker verkligen ta kontroll över min situation och jobba med att sätta förutsättningarna för sig själv och inte känna sig som offer under omständigheterna. Ett val jag faktiskt KAN göra själv. Det är inte helt lätt och jag försöker inte misströsta men förutsättningarna ändras hela tiden till det tuffare. Jag behöver ingen kraftigare motvind just nu. Det är nog tufft som det är.

Samtidigt så vill jag glädjas åt det positiva som händer andra. Önskade bara tajmingen kunde varit annorlunda.

Men som sagt. Jag får jobba än mer hårdare med det jag kan påverka.

Mig själv.

Kommentarer
Postat av: Sillen

Du har så rätt, att jobba mer på det du kan påverka. Men jag e ändå glad att du ändå har en framtidstro.



Tummen upp



Kram Sillen

2010-01-14 @ 22:45:42
URL: http://stolligt.blogg.se/
Postat av: Benu

Ja vi får väl se hur länge den varar och mina krafter räcker till. Covey o allt vad de heter i all ära. Teorin är inte samma sak som praktik.



Alla kan prata om hur man skall ladda inför och springa ett maraton men det är likt förbannat jobbigt att genomföra.

2010-01-14 @ 23:31:01
URL: http://benu.blogg.se/
Postat av: Anna

Men att springa ett maraton kanske inte är det man först bör sätta upp som mål när man har skadat sig allvarligt i en olycka.



I ett sådant fall är kanske det viktigaste att målet är realtistiskt, som att exempelvis att jogga runt Djurgården 3 gånger på två veckor och vakna upp dagarna efter och inte känna någon smärta.



Även om den rundan är kortare och med betydligt mycket mindre press involverat så är det fullt nog att börja med.

2010-01-15 @ 12:01:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0